Smaka Sverige
Midsommarmat bestående av sill, lax, potatis och ägg.

Under midsommar får maten stå i fokus. Foto: Pixabay.

Publicerades 15 juni 2020

En midsommarmatsdröm

Nu nalkas midsommarafton, en av Sveriges största högtider. Förutom dans, lekar och blomsterkransar så får maten ett stort fokus denna dag. De allra flesta förknippar en svensk midsommar med sill i alla dess former, nyskördad färskpotatis, syrlig gräddfil och hackad gräslök. Maten sköljs gärna ner med brännvin och öl. Och självklart ska det serveras saftiga jordgubbar till efterrätt.

Nu är drömmen om det som vi idag ser som traditionell midsommarmat bara några dagar bort. Men hur långt tillbaka i tiden sträcker sig våra traditionsenliga midsommarprodukter och råvaror egentligen?

Sillen

Sillen har ända sedan 1500-talet varit en självklar föda i Sverige. Den var både vanlig och lättåtkomlig, vilket bidrog till att den förr åts i princip varje dag. Sillen var oftast saltad, surjäst, rökt eller inlagd i oxiderad öl.

Under 1700-talet började vi äta kryddsill vid festtillfällen. En typisk kryddsill är den populära matjessillen som ofta väljs till midsommarbordet. Sillen lagras på tunna innan de rensas och packas i konserver. Där får sillen sällskap av en speciell kryddblandning som innehåller socker, kanel, kryddpeppar och nejlika. Ibland innehåller den även sandelträ. Det var först under 1900-talet som det blev vanligare att lägga in sill i ättikslag.

Sillen har betraktats som fattigmanskost men är idag en tydlig tradition för svenskar vid högtider och många kan inte tänka sig att fira midsommar utan den.

Brännvinet gör sillen sällskap

”Brännvinsbordet”, även kallat S.O.S., var något som kom till på 1600-talet. Det var en stående förrätt där det ingick smör, bröd, ost och en salt sill. Till det dracks det tre sorters brännvin. Denna tradition finns även kvar idag, fast oftast benämnt som ”sill och nubbe”. Det sägs även att en sill behöver simma tre gånger för att bli helt fulländad; först en gång i havet, sedan en gång i ättika och till sist i brännvin.

Färskpotatisen och jordgubbarna

Efter andra världskriget kunde vi unna oss en mer varierad kost och fick bättre kvalitet på maten. Och det var först då som gemene man kunde äta färskpotatis utan att kalla det för ett slöseri med mat. Det tyckte man tidigare när matresurserna var knappa eftersom färskpotatisen åts utan att ha blivit helt fullvuxen.

Jordgubben (Fragaria × ananassa) uppstod genom en korsning mellan två amerikanska smultronarter som skedde första gången på 1740-talet. På 1800-talet såldes jordgubben under namnet ananassmultron och då ofta via frö. Smaken var outvecklad till en början. Efter hand har man förädlat fram mer smakrika och söta bär. Vissa sorters jordgubbar går att odla långt norrut. Ofta ger de svala nätterna och de långa dagarna en bättre kvalitet på smaken. Den svenska jordgubbsodlingen tog fart under första hälften av 1900-talet.

Traditionen med den nu självklara midsommarmaten - sill med färskpotatis och en liten nubbe och jordgubbar till efterrätt - är alltså en relativt ny och modern kombination. Även om just sill och nubbe har hängt med sedan 1600-talet.

Midsommar i siffror

  • Nästan hela årets försäljning av matjessill sker under midsommar. Då säljs cirka 240 000 ton.
  • Försäljningen av sill ökar med 800 procent jämfört med en vanlig vecka.
  • Även potatiskonsumtionen går upp 100 procent under midsommar.
  • Cirka 15-20 procent av den totala försäljningen av svenska jordgubbar sker just under midsommar, vilket motsvarar omkring 5 000 000 liter jordgubbar.
  • Dagligvaruhandelns totala försäljning ökar med cirka 14 procent under midsommarveckan jämfört med en vanlig vecka.
  • Under midsommarveckan säljer Systembolaget cirka 13 500 000 liter dryck. Det kan jämföras med en normal vecka då de säljer omkring 9 000 000 liter dryck.
  • Nästan hälften av Systembolagets försäljning under midsommarveckan är öl, 7 000 000 liter. Brännvinsförsäljningen ligger på 200 000 liter.

Källor: