Smaka Sverige
Bruna bönor

Bruna bönor Foto: Scandinav

Publicerades 20 december 2016

Nationellt uppdrag om skyddade beteckningar för livsmedel och jordbruksprodukter

I Sverige finns det idag 6 produkter med skyddade beteckningar enligt EU:s regelverk. Det är Kalix löjrom, Upplandskubb (bröd) och Hånnlamb (kött från Gotländska gutefår) som har skyddad ursprungsbeteckning (SUB) samt Sveciaost, Skånsk spettkaka och Bruna bönor från Öland som har skyddad geografisk beteckning (SGB). SUB och SGB är kollektiva varumärken som ägs av en grupp producenter. Regeringens målsättning är att det till år 2020 ska finnas 15 produkter med skyddad beteckning i Sverige.

Hushållningssällskapet Skaraborg har av Jordbruksverket fått uppdraget att leda arbetet med att ta fram ansökningar om SUB/SGB runt om i Sverige. Uppdraget finansieras av landsbygdsprogrammet och pågår till och med 2018. I ett tidigare uppdrag genomfördes en kartläggning av traditionella livsmedel och jordbruksprodukter som uppfyller kraven i EU:s regelverk. Den resulterade i en sammanställning av ett hundratal produkter som skulle kunna vara aktuella för ansökningar om SUB eller SGB. Resultatet ligger nu till grund för ett uppsökande arbete, där vi inom projektet söker efter grupper av producenter som tillsammans vill märka sin produkt. Det går att läsa mer om kartläggningen och produkterna på smakasverige.se

Arbetet leds av en projektgrupp bestående av Charlotte Backman på Hushållningssällskapet Skaraborg, Odd Nygård, tidigare professor och Sven-Erik Larsson, Lokalproducerat i Väst. Gruppen kommer att samarbeta med lokala och regionala mataktörer runt om i Sverige för att hitta lämpliga produkter och kommer sedan, tillsammans med producenterna, att arbeta fram färdiga ansökningar. Arbetet med en ansökan består av att definiera produkten och produktionsprocessen på ett sätt som särskiljer den från andra liknande produkter samt av att bilda en gemensam förening som ansöker om och förvaltar det kollektiva varumärket. Först ut i arbetet är Källarlagrad getost, Getmese, Vit färsksaltad gurka och Vänerlöjrom.

Varför ska man söka skyddad geografisk eller ursprungsbeteckning?

Motiven till att svenska producenter valt att skydda sina produktnamn genom att ansöka om SUB eller SGB varierar och avspeglar både produkternas karaktär och den geografiska regionen. Det finns emellertid vissa gemensamma drag som kan grupperas i följande kategorier.

Traditionell och unik produkt

Ett gemensamt motiv har varit produktens traditionella koppling till regionen och/eller att produkten är unik. Önskan att bevara ett regionalt kulinariskt kulturarv var exempelvis orsaken till att dåvarande ägaren till Johanna Jeppssons Spettkaksbageri i Malmö beslöt sig för att ta fram underlag till en ansökan om skyddad geografisk beteckning av Skånsk spettkaka.

Bevara arbetstillfällen

På Öland har man odlat bönor i mer än 100 år och de odlade bönsorterna är speciellt framtagna för öländska förhållanden. När arealbidraget halverades från 2 700 till 1 400 kr/ha, samtidigt som världsmarknadspriset på bönor sjönk, hotades bönodlingen. Ansökning om certifiering tillkom som ett försök att bevara bönodlingen och de arbetstillfällen den genererade.

Skydd mot exploatering

Kalix Löjrom är en gastronomisk prestigeprodukt och som sådan utsatt för plagiat och varumärkesintrång. Det fanns därför ett önskemål från bland andra krögare på välkända restauranger om en äkthetsgaranti samtidigt som man förklarade sig villig att betala ett högre pris för garanterat äkta Kalix Löjrom. Ett sätt att förbättra skyddet mot illegal användning av produktnamnet var att registrera produktnamnet som en skyddad ursprungsbeteckning enligt EU:s regler.

Bevara kulturarv, sorter och raser

För den grupp som står bakom ansökan om skyddad ursprungsbeteckning för kött från Hånnlamb var det huvudsakliga målet att skydda det gotländska Gutefåret och se till att det fortsätter behålla de egenskaper som rasen utvecklat under århundraden av anpassning till naturförhållandena på Gotland.


Dela

Taggar

Lämna en kommentar
Lämna en kommentar