Smaka Sverige

Öl, vin, sprit och brännvins­kryddning

Pepparrot kan användas som kryddning i sprit och brännvin. Foto: Björn Lindgren/TT

Kategori

Litteratur om produktionsmetoder och recept









Det finns gott om litteratur i arkiv och på museer som handlar om äldre produktionsmetoder i hemmet, men även vetenskapliga texter där man kan följa livsmedelsindustrins framsteg genom tiden.

Kunskap om gamla svenska produktionsmetoder kan vara relevant för dagens matproducenter, och bidra till en ökad förståelse för varför dagens produkter ser ut och smakar som de gör.

För att lära sig mer om öl, vin, sprit och brännvinskryddning kan man vända sig till de olika källor som listas nedan.

Andersson Lars och Olsheden Jan. 1996. Hirkum Pirkum och andra brännvinskryddningar, Förlaget Settern.

Apotekarnes mineralvattens aktiebolag 1875-1935. 1935. Minnesskrift.

Bergfors Georg. 1957. Människor och händelser. Minnesskrift över Sollefteå bryggeri 100 år, Uppsala.

Brauner Jan. 1772. Tankar wid skötseln och nyttan af boskap och fjäderfä, med botemedel i wanlige och mäst tillfällige sjukdomar, samt skogars bruk och miszbruk i alla derå grundade hushållsmål. Jämte sätt att tillreda swenska winer af alla slags bär, frukter,: rosor, blommor och gräs. Af Jan Brauner, Andra Upplagan. Stockholm, tryckt i kongl. Tryckeriet hos Henr. Fougt 1772.

Bringéus Nils-Arvid. 1975. Någonting att dricka, Malmö, Svenska sockerfabriks AB, 1975.

Bring Samuel E. 1939. St. Eriks bryggeri på Åsögatan.m. F. D. Neumullers brygger.1676-1910. Stockholm.

Bring Samuel E. och Simonsson Sten. 1956. Grönwalls bryggeri, Nürnbergs bryggeri och Wienerbryggerier, Stockholm. Fem band.

Bruun, K & Frånberg, P (red) 1985. Den svenska supen. En historia om brännvin, Bratt och byråkrati. Stockholm: Prisma.

Chevalier M. 1881. Vinberedning utan drufvor och med högst ringa kostnad, eller Anvisningar att af frukter, bär, potatis och spannmål tillaga öfver 70 slags viner samt andra helsosamma, välsmakande och billiga drycker, deribland också engelsk porter, äfven i de minsta qvantiteter för eget behof: bearbetning efter 12: te originalupplagan: Stockholm: S. Flodin.

Deckberg, Olof. 1755. Klar och tydelig beskrifning, huru et hälsosam win i Swerige lätt kan tilwärckas, och på första åhret blifwa så ömnigt til fångs, at thet så wäl uti fattigaste koijor, som rikaste hus skal kunna tilwärckas, nyttias och drickas: och kommer hädanefter til at bära namn af swenskt win. Efter 9 åhrs försök genom trycket utgifwen af Olaus Deckberg… Stockholm, tryckt uti det Wildiska Tryckeriet.

Edelman Harry. 1940. Vinboken: Handbok i hemberedning av vin med recept för alla vanligare bär och frukter. Göteborg: Västra Sverige.

Edelman Harry. 1947. Vinboken: Handbok i hemberedning av vin med recept för alla vanligare bär och frukter. Göteborg: Västra Sverige.

Edelman Harry. 1954. Vinboken: Handbok i hemberedning av vin med recept för alla vanligare bär och frukter, Göteborg: (Västra Sverige).

Eldh Robert. 1977. Brännvinsbok, om brännvin och dess kryddsättning, Wahlström och Widstrand.

Engstedt Gösta. 1945. Must av frukt och bär, Stockholm: Sveriges pomologiska förening.

Ericsson, N. 2003. Den törstiges val. Dryckernas svenska historia. Stockholm: Norstedts.

Eögklou Lars. 1995. Helan & Halvan, En bok om nordiskt brännvin, Natur & Kultur.

Faxälv Anna, Olofsson Björn och Oscarsson Bo. 2007. Öl och dricka, dryckestillverkning i Jämtland/Härjedalen, Eldrimner.

Fischerström, Iwan W. 1967. Dryckjom: från dragonpunsch och vikingamjöd till björklakechampagne, Stockholm: Bok o. bild.

Gréen John. 1935. Hur man bereder vin av svenska bär och frukter: Stockholm: Sveriges Pomologiska Förening.

Glögg: jul – och nyårstidning. 1906. Stockholm.

Groth Fromholt Torsten. 1777. Beskrifning huru af alla slags swenska bär-fruckter smakeliga winer, med ringa kostnad tilredas. Framgifwen af Fromhold Torsten Groth, hwilken med denne wettenskap betjänt åtskillige herrskaper och stånds-personer til fullkomligit: nöje, och hwarom så wäl konungens befallningshafwandes och magistratens i Malmö som fleres recommenderande wittnesbörd intyga. Stockholm: tryckt hos Lars Wennberg.

Græger, N. 1872. Handbok för beredning af bär- och fruktviner/ af N. Græger; bearb. Af J. D. Leufvenmark, Stockholm: S. Flodin.

Götrek Sara Charlotta. 1835. Handbok för dryckers beredning: eller: tydlig anwisning att på det enklaste sätt, äfwen uti smärre hushåll, utan jäsning och destillation tillreda öfwer 300 serskilda slags, så wäl kalla, som warma och spirituösa och win-drycker/ af en erfaren husmoder: Stockholm: W. Lundequist & R: Bokhandel.

Götrek, Sara Charlotta. 1834. (2. uppl. Genomsedd och tillökad). Sommarhandbok för unga husfruar. Eller Tillförlitlig anwisning att på det mest enkla och sparsamma sätt anwända sommarens produkter, såsom frukter, bär, m.m. till winer, safter, ättikor, glacer, sylter, och annan matredning; att genom torkning, insaltning, o. s. w. förwara grönsaker o.d. till åtskilliga behof; m.m. / af en gammal matmoder, Stockholm: Lundequist.

Gustavsson, A. (red) 1993. Kulturforskning kring alkohol i Norden. Uppsala: Etnologiska Institutionen.

Gustavsson, F. 1919. Hemmets kokbok: lättfattliga uppgifter för matlagning: god hjälpreda för husmödrar och tjänarinnor: innehåller även recepter för beredning af saft, sylt och svenska bärviner. Göteborg.

Hagberg, K. Okänt år. En gammal svensk örtabok, Fabels handbibliotek.

Hallenius, Eric. 1768. Utrönte hushåls försök, at utaf en tunna råg och en fjerdedels tunna malt twinga 20 a 24 kannor godt brännwin. Hwarjemte följer twänne beskrifningar på gjäst – bryggning = Anon= Tryckte i Örebro år 1768 [Johan Lindh]

Hjelpreda i hushållningen för tillverkning och uppbevarandet af alla sorters dryckesvaror, fruktviner, likörer, ättika, öl, sockerdricka m.m. 1849: Stockholm: Bonnier Hähnel, Sigge. 1959. Svenskt brännvin och svenska likörer, Stockholm: Abonico.

Kalm, Pehr. 1757. Kort beskrifning om stickel- eller krusbärs-buskars ans och nytta, med wederbörandes minne, under (…) Pehr kalms inseende, för magister krantsen, utgifwen och förswarad af Eric E. Widenius, söder-finne. I Åbo acad. Större lärosal den 27. Julii e. m. 1757, Åbo: Tryckt hos J. Merckell.

Kokbok för alla, med flera hundra lättfattliga uppgifter för matlagning i synnerhet för mindre och tarfligare hushåll: oumbärlig hjelpreda för omtänksamma husmödrar och tjenarinnor, Med recepter för beredning af safter, sylter och svenska bärviner, 1898. Svenska Vis- och Småskriftförlag.

Lyngby Jepsen, Hans. 1974. Brännvin och brännvinskryddning, Stockholm: W&W.

Malmsten, Karl. 1988. Klosterbrygd i Vadstena, Vadstena: Föreningen Gamla Vadstena.

Mertens R., Junge. 1911. Fruktkonservering: utförlig handledning för behandling af färsk frukt, såväl som beredning af mos, marmelad, sirap, gelé, latverge, saft, pasta, dunst och inläggsfrukt, lemonadättika, ättikfrukt, bärviner, alkoholfria viner och fruktättika/ bemyndigad öfversättning från 12e uppl. Af Mertens- Junges ”Obsteinkochbuclein fur den burgerlichen und feineren haushalt samt bearbetning för svenska förhållanden av Nils Sonesson. Stockholm: Fröléen & Comp.

Myrbäck, Karl. 1937. Alkoholjäsningen, ur dess historia, teknik och kemi, Stockholm Albert Bonniers Förlag.

Nordenfeldt, Bertil. 1960. Svenska Bryggareföreningen 75 år. Minnesskrift. Almqvist & Wiksell.

Nordiska Museet. 1935. Brygd, utställning med anledning av Bryggarföreningens halvsekeljubileum. Stockholm.

Nordli Katarina. 1991. Af en inländsk drufwa: svenska bär- och fruktviner. Stockholm. Raben & Sjögren.

Nordli Katarina (red). 1992. Krydda med vin & sprit, Täby: Tryckeriförl.

Rydving, H. 1996. (red). Rus och rit. Om droger och religioner. Örebro: Libris.

Salomonsson, Anders, 1979. Gotlandsdricka. Lund: Etnologiska Sällskapet. ISBN> 91 7400 106 X

Sandklef, Albert. 1947. Trettio sorter kryddat brännvin efter gamla beskrivningar, Halmstad, Meijels förlag.

Sandklef, Albert. 1969. 30 sorter kryddat brännvin enligt gamla beskrivningar, Täby : Fabel.

Sigfridsson, I. 2005. Självklara drycker? Kaffe och alkohol i social samvaro. Göteborg: Arkipelag.

Simonsson, Sten. 1935. Om forna tiders mältning och brygd i Sverige, Uppsala: Almqvist och Wiksell AB.

Sjögren, Bengt. 1975. Brännvinskryddor i skog och mark, Stockholm: Nordstedts tryckeri.

Sonesson, Nils. 1923. Drick vin berett av svenska frukter och bär, Stockholm: Bonnier.

Sonesson, Nils. 1912. Svenskt vin af svensk frukt: utförlig handledning vid beredning af frukt- och bärviner, Lund: Gleerup.

Stenhoff, Rolf. 1933. Några ord om framställningen av alkoholsvaga bärviner: Föredrag hållet den 8 dec. 1932 på anmodan av Svenska läkarnas nykterhetsförening. Stockholm. Svenska läkarnas nykterhetsförening, Nr 1.

Svensson, Jan Erik. 1995. Ölkunskap, Liber utbildning AB.

Thunaeus Harald 1968. Ölets historia i Sverige, Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Von Hofsten, Nils. 1960. Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider. Uppsala: AB Lundequistska Bokhandeln Uppsala.

Von Linné Carl. 1961 [1740-talet] Beskrifning om Öl, Piccolo.

Von Linné, Carl. 1749. Underrättelser, rön och försök til ytterligare kundskap och förbättring uti sättet att brygga; och bränna eller distelera bränwin. Stockholm 1750-talet. Innehåller Linnés ”Beskrifning om öhl” tagen ur KVAs almanach för 1749 och Stockholms horison

Westerberg, Ludvig 1851. Handbok för näringsidkare och fabrikanter eller anwisning till näringarnes idkande enligt de bästa och tjenligaste grunder; innehållande af erfarenheten godkända rön i jordbruk, boskapsskötsel, bergshandtering, fiske jagt, bryggninga, bakning, blekning, färgning, kattunstryckning, japansk lackering, fernissberedning, potaskberedning, glastillwekning m.m./af L. Westerberg. Norrköping: Östlund & Berling.

Västerbottens Museum. 1985. Mat i Västerbotten, Umeå: Två förläggares bokförlag.

Västerbottens Museum. 2007. Mat i Västerbotten. Enskede: TPB Ljudupptagn

Skribent

Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet

Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola

Uppdaterad 21 januari 2015