Smaka Sverige

Småländsk ostkaka är en regional specialitet. Foto: Jordbruksverket

Lokal mathistoria, fester och högtider

Forskning om matkultur och mathistoria har framför allt bedrivits inom etnologi, historia (inräknat ekonomisk historia och agrarhistoria), samt arkeologi. Kartläggning av regionala traditioner och specialiteter var ett viktigt forskningsfält inom den tidiga etnologiska forskningen. Här finns en rad fallstudier över landskap och enskilda maträtter, liksom av olika högtider och festseder.

Film - Utvecklingen av matlandet Sverige

Allmogens bortglömda matkultur

Många av de rätter och livsmedel som levt kvar som regionala specialiteter har varit kopplade till fest och högtid, ofta som så kallade ”förningsrätter”, det vill säga mat som togs med när man gick på gille. Men mycket annan mat som allmogen åt har blivit bortglömd. Nils Keylands verk om svensk allmogekost från 1919 är en bra introduktion som kan inspirera till såväl nytolkningar som vidare efterforskningar.

Utbredningskartor – ett viktigt stöd för ursprungsmärkning

Inom etnologin utfördes under många år utbredningsstudier som är av särskilt intresse i arbetet med gastronomiska regioner. Forskarna fann i olika källor belägg för utbredningen av en maträtt eller ett livsmedel och kunde på så sätt sammanställa kartor över var produktionen ägde rum. Dessa kartor kan även vara ett viktigt inslag i ansökningar om ursprungsmärkning för att påvisa traditionella utbredningsområden. Här bör särskilt nämnas det omfattande verket Atlas över svensk folkkultur som utkom i två band och som sammanfattar mycket av den äldre etnologiska forskningen.

Förutom livsmedel och maträtter innehåller atlasen även mycket material kring jordbruksredskap, skörde- och förädlingstekniker samt byggnader som kan vara av intresse i arbetet med gastronomiska regioner. Kartor över specifika maträtter och livsmedel finns även i skrifter av etnologer som Gösta Berg, Mats Rehnberg, Nils-Arvid Bringéus, Jan-Öjwind Swahn och Phebe Fjellström. Här finns värdefull information för den som intresserar sig för särskilda rätter som till exempel långkål, syltemjölk, spettkaka och Gotlandsdricka.

Forskningens utveckling från dokumentation till maktkritik

Det finns också en rad historiska översiktsverk och fördjupande fallstudier, inte minst inom ekonomisk historia och agrarhistoria. Som lämpliga introduktioner till forskningsfältet kan särskilt nämnas Jordbrukets historia i Sverige i 5 band och Ulrika Söderlinds olika böcker.

Senare års forskning inom historia, etnologi, kultur/samhällsgeografi, företagsekonomi och det nya ämnet måltidskunskap har behandlat kopplingarna mellan mat och plats med en annan ingång än den tidigare forskningen. Medan tidigare forskning framför allt inriktade sig på att dokumentera historiska fenomen, har senare års forskning problematiserat relationen mellan mat och plats, ofta med ett maktkritiskt perspektiv. Här kan till exempel nämnas forskare som Susanna Heldt Cassel (kulturgeografi), Richard Tellström (måltidskunskap), Anna Burstedt och Håkan Jönsson (etnologi) och Jonathan Metzger och Paulina Rytkönen (ekonomisk historia), samt Martin Ragnar. Denna forskning har också en viktig roll för den som arbetar med gastronomiska regioner genom sina konsekvensanalyser av de kopplingar som gjorts mellan mat och plats.

Böcker om matböcker– viktiga bibliografier

En bibliografilänk till annan webbplats över litteratur om mat och dryck i Sverige för tiden före 1980 är sammanställd av Hans Blomqvist och för tiden efter 1980 av Christina Fjellström (då med fokus på forskning). Sedan år 2000 har Måltidsakademien givit ut en årlig kartläggning av all måltidslitteratur i Sverige, såväl receptböcker som övriga böcker om mat och dryck. Blomqvists bibliografi kan vara en utgångspunkt för att söka efter relevanta källor om berednings- och tillredningsmetoder. Bibliografins listade böcker är kategoriserade dels efter produkter och dels efter typ av bok, till exempel kokböcker och andra receptböcker.

Ett annat relevant verk är Olov Vilgos Bibliografi över svensk gastronomisk litteratur 1557-1950, publicerat i Tranås 1976. Verket finns på Nordiska museets bibliotek och är indelat både i ett alfabetiskt titelregister och ett kronologiskt register.

Skribent

Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet

Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola

Uppdaterad 27 januari 2015

Lämna en kommentar
Lämna en kommentar