Smaka Sverige

Sven-Erik Larsson, Charlotte Backman och Odd Nygård har tillsammans genomfört kartläggningen. Foto: Caroline Eriksson

Charlotte inventerade hela Sveriges skafferi

Charlotte Backman från Hushållningssällskapet i Skaraborg har varit samordnare för Jordbruksverkets kartläggning av traditionella svenska matprodukter med koppling till ett geografiskt område. Arbetet med att inventera 350 produktförslag resulterade i 105 produktblad som finns sökbara på Smaka Sverige.

– Det känns jättebra att materialet äntligen är uppe och finns tillgängligt för alla, säger Charlotte Backman när Smaka Sverige visas upp för första gången, under en releasefest på restaurang Mathias Dahlgren i Stockholm.

Kartläggningen genomförde hon tillsammans med Sven-Erik Larsson på Lokalproducerat i Väst och biologen Odd Nygård. Charlotte Backman påpekar att listan som arbetsgruppen presenterat varken är komplett eller avslutad.

– Jag hoppas det här blir en anledning att fortsätta att samtala. Så har vi sett på vårt uppdrag. Resultatet kommer inte att vara komplett, vi kommer att missa saker. Och det är en ögonblicksbild. För det händer ju saker hela tiden. Min förhoppning är därför att hemsidan får leva och utvecklas och att den kan vara både en kunskapskälla och inspiration.

Lärdomar på vägen mot certifiering

Ett uttalat syfte med kartläggningen är att öka antalet ansökningar för att ursprungsskydda produkter. Men det är inte antalet produkter som lyckas nå hela vägen till certifiering som är det viktigaste betonar Charlotte Backman. Ursprungsmärkning är inte rätt lösning för alla. Det viktiga är att producenterna tar till sig av arbetsflödet, förhållningssättet och tankesättet bakom certifieringen.

– Alla kommer kanske inte gå vidare med en ansökan men vi ser gärna att man samarbetar mellan producenter, att man jobbar med kvaliteten i produkterna, att man säkrar råvarans ursprung, att man pratar om hur man producerar och vad den historiska kopplingen är. Det är ju en viktig bas för att produkterna ska leva vidare.

Undvik ursprungsfällorna

Det är viktigt att förmedla kunskap till producenterna om hur de ska hantera sina produkter, säger Charlotte Backman och nämner långsiktighet som ett exempel. Ett av kriterierna för att en produkt ska kunna bli ursprungsmärkt är nämligen att den producerats i minst 30 år.

– Det finns ju flera produkter som inte klarar 30-årskravet idag men jobbar man med dem på rätt sätt i tio år till så klarar de det. Så det krävs lite strategiskt och långsiktigt arbete.

Som producent gäller det att tänka sig för. Det finns flera fällor som man bör undvika, förklarar Charlotte Backman.

– Till exempel ska man inte sätta engelska namn på allting och man ska tänka på var man tar sina råvaror ifrån. Ett exempel är den västgötska grynkorven. Det finns en förening som brinner för att stockholmare ska börja äta grynkorv och därför letar efter ett charkuteri i Stockholm. Det tycker inte vi är så bra för ska man kunna ursprungsskydda en produkt så måste den produceras på platsen där den hör hemma. Blir det för många andra som producerar har man tappat grunden för att kunna koppla produkten till en region.

Uppdaterad 30 januari 2015

Lämna en kommentar
Lämna en kommentar