Smaka Sverige

Certifiering bidrar i flera fall till ökad lönsamhet. Ett undantag är dock fetaosten, som utsattes för piratkopiering. Foto: Leif R Jansson/TT

Europeisk utblick: Nytta och problem

Vilken nytta och vilka fördelar finns det med livsmedelscertifiering? Och vilka är problemen och nackdelarna?

En hel del svar på frågorna finns i de två stora utvärderingar som EU har genomfört. Men det finns också några större forskningsprojekt med relevanta utredningar.

Fallstudier om mervärde och ekonomi

Syftet var att undersöka om kvalitetscertifieringar bidrog till att ge mervärde åt producenter, vilka för- och nackdelar som olika typer av kvalitetscertifieringar medför, samt att mäta de ekonomiska effekterna av de olika certifieringarna. Fallstudierna baserades på erfarenheter från ett antal produkter och länder.

Likartade fördelar

  • Prispremier för råvaruproducenter konstaterades i fyra fall av fem.
  • Producenterna blev mer medvetna om kvalitet. I två av fallen uppgavs certifieringen ha gett upphov till landsbygdsutveckling. Med landsbygdsutveckling avsågs i detta fall en ökning av antalet arbetstillfällen, en ökning av producenternas intäkter, samt ett ökat intresse för turismen till regionen.
  • Ökad ekonomisk stabilitet och ökat eller bibehållet antal arbetstillfällen eller enheter i primärproduktion angavs som en positiv effekt i samtliga fall.

Skilda nackdelar

Det finns även en rad nackdelar förenade med certifieringen

  • Det allra största problemet är att den i vissa fall har lett till ökad administration. Eftersom erfarenheterna skiljer sig åt är det svårt att peka på en generell orsak till de ökade administrationskostnaderna.
  • Av kritikerna betraktas ibland SUB och SGB som ett konkurrenshinder som kan leda till problem för den gemensamma marknadens funktion. Detta är ett vanligt argument i Sverige. Utgångspunkten för kritiken är att producenter som inte uppfyller de krav som ställs av produktspecifikationen för en SUB- eller SGB-produkt inte får använda märkningen. Det gäller även producenter som befinner sig utanför det geografiska produktionsområde som anges i ansökan.

Geografisk avgränsning

Ett känt exempel på detta är den förändring av avgränsning som gjordes av champagne där två tidigare områden inom champagne togs bort medan några tillkom. Vad är det som gör att de producenter som finns inom ett område kan producera en produkt av en viss kvalitet och inte producenter i det omedelbara grannskapet? Frågan är komplicerad och måste beaktas i samband med att den geografiska avgränsningen av produktionsområdet bestäms.

  • Kritik riktas också mot kostnaderna och den långa handläggningsprocessen, med remissomgångar både nationellt och på europeisk nivå.
  • Kostnaderna för kontroll av certifieringen, samt för diverse hygienkontroller utgör en tydlig kategori och anses ibland vara ett problem. Den senare typen av kontroll är inte unikt för SUB- och SGB-livsmedel och är något som måste finansieras vare sig produkten har ett SUB, ett SGB eller inte. Skälet till att detta ansågs vara ett problem är att livsmedelskontrollen inte verkar tillämpas på samma sätt i alla Europas regioner.
  • Kostnaden för själva märkningen, som i huvudsak består av kontroll av densamma, är något som kan vara betungande.
  • Den angivna direkta kostnadsnivån är dock tämligen låg. Bland de indirekta kostnaderna finns däremot en del kostnader som en storskalig konventionell produktion saknar. Dessa kostnader är relaterade till produktionsskalan och kvaliteten på insatsvarorna.

Kostnader mot intäkter

I samtliga studerade fall hade produktionskedjans samtliga steg högre kostnader i förhållande till motsvarande produktionskedja för konventionella produktier. För skinkan Dehesa de Extremadura var kostnaden för foder och kravet på specialisering på endast denna typ av produkt utmärkande. För Parmigiano Reggiano angavs inte nivån på de indirekta kostnaderna, vilket försvårar möjligheten att kunna göra en egen tolkning av hur mycket högre de indirekta kostnaderna var för att uppfylla certifieringens krav.

Kostnaderna måste dock vägas mot de ökade intäkter och prispremier som producenterna anser att de fått sedan de fick SUB eller SGB.

Användning och ekonomisk effektivitet

Den andra stora EU-utvärderingen gjordes av SUB och SGB och genomfördes 2008 av London Economics för EU:s räkning.

Här kan du ta del av utvärderingen.länk till annan webbplats

Syftet var att utvärdera hur dessa certifieringar används och om de är effektiva ekonomiskt verktyg.

Utvärderingen omfattade 15 produkter från olika EU-länder, däribland den svenska SGB-certifierade osten Svecia. Den analys som gjordes för svenskt vidkommande då är inte längre giltig eftersom Sverige sedan dess har fått två SUB (Kalix Löjrom och Upplandskubb). Flera ansökningar förbereds och/eller är inlämnade.

Signifikanta faktorer för nyttjande

Några av studiens generella slutsatser var att jordbrukssektorns storlek, uppmuntran till att använda certifieringen, förekomsten av en stark matkultur samt när vilket år länderna blev medlemmar i EU, var signifikanta faktorer som påverkade i vilken utsträckning möjligheten till certifiering av livsmedel och jordbruksprodukter nyttjades.

En annan viktig slutsats var att i länder som inte tidigare har använt sig av SUB eller SGB tar det tid innan producenter och konsumenter lär sig vad märkningarna står för.

Nationella skillnader

Ansökningsprocessen och beredningen av ansökningar om SUB och SGB hos de olika nationella myndigheterna skiljer också sig åt. Det stöd som myndigheter ger är också olika. I vissa länder är stödet mycket omfattande, medan det i andra länder är den väsentligt mindre. I Sverige har intresset för och stödet till nya ansökningar ökat markant, särskilt efter 2011 och den uppmärksamhet som Kalix Löjrom fick efter att fått sin ansökan om SUB beviljad. Även kontrollen av certifieringen uppvisar nationella skillnader.

De resurser som satsas på certifiering varierar således kraftigt. Detta gör att graden av harmonisering gällande tillämpningen av EU-förordningen också uppvisar betydande skillnader.

Förstärker fördelar

Några av de konstaterade fördelarna är att certifieringen förstärker företagens konkurrenskraft och lönsamhet. Producenterna kunde i 14 av de 18 fall notera ett ökat pris på priset på varorna ökat. Påslagen var dock kraftigt varierande. Studien jämförde också dessa varor med en liknande produkt som saknade SUB/SGB. Det visade sig att 10 av de 18 varorna hade ett högre pris än jämförelsevaran samt att produktionskostnaderna för 10 av de 18 produkterna var högre. Därav drogs slutsatsen att ett högre pris inte nödvändigtvis ökade vinstmarginalen för producenten.

För dagligvaruhandeln ansågs nyttan av certifieringen ringa eftersom dessa produkter endast utgör en mycket liten del av den totala försäljningen. Undantaget var små specialiserade affärer där man uppgav en högre nytta på grund av tack vare produkternas höga kvalitet och goda rykte.

Ökad lönsamhet

Resultatet av studien tyder på att certifieringen i flera av fallen ansågs bidra till ökad lönsamhet, en stabil marknadsutveckling, att höja produkternas rykte, samt att ge tillgång till marknadskanaler. Resultatet är dock inte entydigt positivt, i tre av fallen, nämligen Fetaost, Esrom och Whistable Oysters, visar studien på ett väldigt dåligt ekonomiskt resultat. För Fetaost var en av de bidragande orsakerna att osten i ganska stor omfattning utsätts för piratkopiering (även av större och etablerade mejerier). Det har visat sig vara svårt för de grekiska myndigheterna att stävja denna piratkopiering (London Economics 2008).

Värdeökning med samarbete

Den SUB-produkt vars lönsamhet påverkades mest positivt var skinkan Jamón de Teruel. Värdeökningen i detta fall beror på att SUB-ansökan tvingade producenterna att gå samman, vilket efteråt har medfört att en viss marknadskontroll sker så att konkurrensen sker genom arbete med kvalitet och ökad produktkunskap istället för med lägre pris. Det har också tvingat producenterna att genom sin regleringskommitté genomföra regelbundna kvalitetskontroller. Det sistnämnda är den självkontroll som producentgruppen måste etablera för att kunna garantera att produktionen upprätthåller den produktspecifikation som angavs i ansökan. Självkontrollen bidrar till att producenterna anstränger sig att hålla en bra och jämn kvalitet. Enligt den spanske SUB-experten Javier Sanz Cañada, är producentorganisationen och de positiva effekterna och synergier som bland annat självkontrollen ger upphov till, den främsta anledningen till att den spanska regeringen fortsätter att främja ansökningar om SUB och SGB.

Viktiga forskningsprojekt

Det har också genomförts ett stort antal forskningsprojekt om GI, Geografiska indikationer, inklusive SUB och SGB.

Här följer en del av resultaten från de svenska projekten, samt de viktigaste europeiska projekten. En styrka hosav de sistnämnda är att dessa bygger på en omfattande empirisk grund och deras resultat är representativa för hela forskningsområdet. Forskningsrönen har också omvandlats i handböcker och metoder för hur man skapar de efterfrågade positiva resultaten med SUB och SGB.

Rekommendationer för beslutsfattare

Ett av de tidigaste och mest omfattande forskningsprojekten om SUB och SGB var projektet FAIR - PDO and PGI products: Market, Supply chains and institutions. Syftet med projektet var att analysera de strukturer, strategier och effekter av ett flertal värdekedjor för SUB- och SGB- marknader för att kunna identifiera faktorer bakom framgång eller misslyckande. Projektet tog fram ett antal rekommendationer för beslutsfattare.

Här kan du ta del av projektets sammanfattande resultat.länk till annan webbplats 

Ökat forskarutbyte

Projektet DOLPHINS (Development of Origin Labelled Products: HumabityHumanity, Innovation and Sustainability), 2001-2003, syftade till att öka utbytet mellan forskare vid studier av certifierade ursprungsprodukter i Europa. Utöver skapandet av ett forskarnätverk som än idag interagerar, utvecklade projektet ett antal verktyg för att sprida kunskap och möta behov hos medborgare, beslutsfattare, forskare, företag och andra intressenter involverade i arbetet med certifierade ursprungsprodukter. Projektets sammanfattande resultat och beskrivning kan nås via

Här kan du ta del av projektets sammanfattande resultat och beskrivning.länk till annan webbplats

Samlad kunskap

http://www.origin-food.org/indexdolphins.htm.länk till annan webbplats

Ett annat viktigt forskningsprojekt, SINER-GI (Strengthening International Research on Geographical Indications), 2005-2008, syftade bland annat till att samla kunskap och erfarenheter om, samt skapa medvetenhet om geografiska indikationer inför WTO- förhandlingarna. Projektet syftade också till att bygga en robust teoretisk kunskap om och konceptetualisera begreppet geografisk indikation.

Här hittar du mer information om projektet och dess resultat.länk till annan webbplats

Ytterligare projekt

Det finns dessutom ett stort antal relaterade eller liknande projekt.

Här kan du hitta mer information om projekten.länk till annan webbplats

Här kan du hitta mer information om projekten.länk till annan webbplats

Uppdaterad 15 januari 2015

Lämna en kommentar
Lämna en kommentar