Smaka Sverige

Potatis är en vanlig jordbruksväxt. Foto: Jordbruksverket

Jordbruks­växter

De arter som traditionellt har odlats på åkern i Sverige är våra spannmålssorter, ärter, bondbönor och rovor.

Under 1800-talet blev flertalet av rotfrukter som tidigare varit trädgårdsväxter odlade som foderväxter på åkern. Under 1920-talet kom kokbönorna (t ex bruna bönor) att flytta från trädgård till åkern medan bondbönorna delvis försvann från åkern till trädgården för att återkomma i nutid. Vissa köksväxter har under 1900-talet också börjat odlas i stor skala på åkern och skulle därmed kunna räknas som åkerväxter.

De gastronomiska egenskaperna hos traditionella sorter av åkerns växter vet vi mycket lite om. Det finns inga kopplingar mellan äldre sorter och specifika användningsområden med undantag av potatis.

Gastronomiska egenskaper som man kan titta på gällande spannmål är smak, både i bröd och i olika maträtter, arom, bakegenskaper (proteinhalt, stärkelsekvalitet), maltegenskaper och färg. Smakegenskaper hos spannmål har inte undersökts på ett sätt som gör att man har ett språk för olika smaker. Mest har smak testats ut synvinkeln att inte smaken ska skilja sig från det som förväntas av spannmålet. Unika smaker har inte prioriterats i växtförädlingen.

Samma gäller för de gastronomiska egenskaperna hos baljväxter och rotfrukter men här har vissa försök gjorts för att se om smak och konsistens är sortberoende. Skillnad finns men försöken måste göras under mer ordnade former för att säga något med säkerhet. För baljväxter är gastronomiska egenskaper främst smak, kokegenskaper, om de är lämpade för groddning eller malning mm. Rotfrukterna har också olika smak och konsistensegenskaper.

Det finns många olika faktorer som påverkar odlingsbetingelserna för åkerns grödor. Dels har vi klimatet, dels ljusförhållandena med långa dagar längst i norr som påverkar. Västra Sverige är regnigare än de östra där det ofta kan råda försommartorka. I det inre av Götaland är det trots den sydliga breddgraden risk för sen frost på våren och tidig på hösten. Utöver detta påverkar jordmånen, pH, tillgång på näring och lokala ljusförhållanden och utsatthet för blåst och, i västra Sverige, salta vindar. Detta påverkar vilka arter man odlar och därmed kan det traditionellt ha påverkat att det finns olika matkultur i olika delar av landet. Det finns studier som visar på effekter av odlingsförhållanden på de gastronomiska egenskaperna, men uppgifterna är spridda och en ordentlig översikt bör göras. 

Uppdaterad 26 januari 2015

Lämna en kommentar
Lämna en kommentar