Smaka Sverige

Fjällko, inkl. fjällnära boskap

Fjällko. Foto: Robin Nilsson

Kategori

Nötkreatur

Geografisk utbredning

Störst i Svealand och Norrland, men förekommer i hela landet







Beskrivning

Den svenska fjällrasen är hornlös och av utpräglad mjölktyp. Grundfärgen är oftast vit med röda, svarta eller grå prickar, fält eller helt färgade sidor. Enfärgade djur kan också förekomma.

Levandevikten för kor ligger på 400-450 kg. Tjurarna är tyngre. Den fjällnära rasen väger något mindre, runt 350 kg.

Historia

Den svenska fjällrasen är av östligt ursprung och har hållits i landets norra delar. Till fjällrasen ingår den gren som benämns som fjällnära boskap samt systerrasen STN från Norge och nordfinska PSK. De fjällnära djuren betraktas som en mer oförädlad ras än fjällkorasen. De har sitt ursprung från besättningar i Biellojaur, Fatmomakke, Lillhärjeåbygget och Klövsjö och uppmärksammades i slutet av 1980-talet.

År 1893 påbörjades ett avelsarbete med fjällrasen där utgångspunkten var hur djuren skulle se ut. År 1938 slogs rasföreningarna för svensk fjällras och svensk rödkulla samman och bildade Svensk Kullig Boskap (SKB). Raserna behölls dock åtskilda men inkorsning med bland annat SLB och SJB ökade under 1960 talet. I början av 1990-talet var antalet semintjurar lågt och avelbasen liten. För att råda bot på den akuta bristen av obesläktat avelsmaterial startades projekt Rädda Fjällkon.

Bevarande

Sedan år 1995 finns föreningen Svensk Fjällrasavel samt föreningen Äldre Boskap som bildades år 2008. Båda föreningarna är idag registerförande föreningar. År 2013 fanns det cirka 3 100 djur som erhöll miljöersättning, enligt uppgifter från Jordbruksverkets data.

Marknad

Fjällrasens mjölk är mycket bra ur mejerisynpunkt med en världsunikt hög frekvens av Kappa (κ)-kasein B som är betydelsefullt för ostproduktionen. Det verkar även som om människor som är laktoskänsliga har lättare att tåla fjällrasens mjölk framför andra rasers. Det finns ett flertal företag inkluderat fäbodbruk som vidareförädlar mjölken från dessa raser till exempelvis ost. 

Källor

  • Föreningen Äldre Svensk Boskaps avelsplan för fjällnära boskap.
  • Föreningen Svensk Fjällrasavels avelsplan för Svensk Fjällras.
  • Jordbruksverkets interna data över de djurägare som år 2013 ansökt om miljöersättning för bevarande av lantraser.
  • Gårdsnära (en söktjänst för att hitta närproducerad mat och dryck) www.gardsnara.se
  • Robert Nilsson, 2006, Fjällkon – historik, avel och framtid, ISBN 978-91-633-0441-5

Uppdaterad 5 juli 2018