Smaka Sverige

Potatis

Potatis. Foto: Jordbruksverket

Kategori

Jordbruks­växter

Geografisk utbredning

Odlas i hela landet







Beskrivning

Potatis (Solanum tuberosum) brukar delas in efter hur det används. De sorter som används i industrin till stärkelse och foder kallas för fabrikspotatis och de man äter direkt delas in i färskpotatis och vinterpotatis. Färskpotatisen växer snabbare och är den potatis som används till midsommar men kan ibland vara svårare att lagra. Vinterpotatisen är den man lagrar. Samtidigt brukar man också kalla all potatis som säljs före första oktober för färskpotatis.

Sorter

Potatis är en av få grödor där man verkligen talar om sorter i äldre litteratur och där sortbegreppet ofta är välkänt även hos allmänheten. Namn som ”Rosenpotatis”, ”Bintje” och ”King Edward” är kända för de flesta. Medan andra råvaror beskrivs som en gemensam råvara beskrivs potatis (precis som frukt) efter sort.

Ett stort antal sorter finns både på NordGen och i privata samlingar, men det är inte alla som är kända. Även om många sorter inte har svenskt ursprung har de används under en lång tid och kan räknas som traditionella sorter. Anledningen till urvalet på genbanken är att potatis är dyrare att bevara än fröförökade grödor. Därför behöver man vara restriktivare med vad som bevaras. Flertalet sorter finns dock att få tag på från andra genbanker.

Sortlista

PotatisPDF

Geografisk utbredning

Mellan år 1937-1944 gjordes en landsomfattande inventering bland de potatissorter som odlats i Sverige. Hushållningssällskapen samlade in potatis från alla län, undersökte dessa och beskrev dem. Från denna inventering framkommer dels vilka sorter som odlades över hela Sverige men också fördelningen över landet och vilken sort som odlats mest i olika regioner.

Många av de sorter som nämns finns inte på genbanken idag.

Odlingshistoria

Potatisen kom till Europa på 1500-talet och fanns då främst i botaniska trädgårdar och på andra institutioner. Skördarna uteblev i början, på grund av att potatisen inte var anpassad till ljusförhållandena. Genom historisk dokumentation vet man att den fanns i Sverige redan på 1600-talet. Bland annat hos Olof Rudbeck (d.ä.) i Uppsala. Den fördes in till Sverige via flera olika vägar. Jonas Alströmer ansåg visserligen själv att han införde potatisen men så var inte fallet.

Potatisen blev en stor gröda först efter skiftesreformerna i början av 1800-talet. Möjligheten att relativt enkelt bränna brännvin var en bidragande orsak men främst användes potatisen som mat. Odlingen var som störst kring år 1900. Under andra hälften av 1800-talet drabbades Sverige av potatissjukan (bladmögel och brunröta) även om följderna inte fick samma proportioner som på Irland.

Runt förra sekelskiftet odlades potatis i hela landet. I norra Sverige ofta på skyddade södersluttningar. Potatisbergetlänk till annan webbplats i Ammarnäs är ett känt sådant exempel. Odlingen har därefter avtagit och efter år 1950 koncentrerat sig till ett fåtal områden. En viss odling för egen konsumtion finns dock kvar i hela landet.

Traditionell användning

Potatisen har länge haft många användningsområden, inte bara kokt eller stekt eller i blandning med andra rotfrukter. Den har även använts för brännvinsbränning, i bröd, till stärkelsemjöl för redningar, tillverkning av falska sagogryn och till välling.

Gastronomiska egenskaper

Odlingsmaterialet och odlingsmiljön betyder mycket för kvaliteten på potatis. Dels beror detta på om sättknölen är av bra kvalitet så potatisen får en bra start, men också på sjukdomstillståndet och förstås jordmån, näring, vattning och skötsel under odlingsperioden. En del sorter ska gödslas försiktigt för att smak och konsistens ska bli riktigt bra. Medan andra blir bättre med mycket gödsel. Det finns dock ingen belagd kunskap om koppling mellan äldre sorter, smak och odlingsbetingelser.

De gastronomiska egenskaperna som tas upp gällande potatis är oftast av karaktären av konsistens till exempel om den är mjölig eller fast, om den går att koka med skalet på och om den innehåller mycket solanin eller inte. Smaken har varit svårare att definiera.

Källor

  • Svensk potatislänk till annan webbplats
  • Potatisakademienlänk till annan webbplats
  • Erjefält, Lennart, 2001. Potatisens historia i Sverige. I: Potatis i Norden.Veteläinen, M. (red).Skrifter Nordiska genbanken 39. Varberg: Cal-förlaget AB.
  • Hagberth, N. O, 1951. Potatissorterna i Sverige. Skrifter från Institutionen för växtodlingslära vid Kungl. Lantbrukshögskolan 5. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
  • Osvald, Hugo, 1959, Åkerns nyttoväxter.
  • Jansson, Ulf (red), 1911. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan 1900. En kartografisk beskrivning. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien
  • Arnborg Gunnar, 1996. Folk och Potatis.

Uppdaterad 23 januari 2015