Smaka Sverige

Ringamålako

Ringamålako.

Kategori

Nötkreatur

Geografisk utbredning

Götaland och Svealand







Beskrivning

Ringamålakon har stora likheter med de gamla stammarna av RSB (Rödbrokig Svensk Boskap) och SRB (Svensk Röd och vit boskap). Djuren är vanligen rödbruna med mindre vita tecken. Även svarta djur förekommer. Hornen varierar i form och längd, från långa lyrformade till korta och bågformade. Levandevikten för kor är 400-500 kg, vuxna tjurar är tyngre.

Historia

Ringamålakon hittades första gången år 1991 i en besättning från Ringamåla socken i norra Blekinge. Där hade man i mer än 40 års tid hållit djurgruppen sluten och isolerad från andra nötkreatur i området och endast använt egna tjurar vilket gjort att djurgruppen blivit opåverkad. På senare tid har opåverkade djur från Rögnaröd i mellersta Skåne och från Granemåla i Blekinge samt från Loshult  i norra Skåne tillförts rasen då dessa också bedömts härstamma från de gamla stammarna av RSB och SRB.

Geografisk utbredning

Ringamålakon finns i huvudsak i Götaland och Svealand.

Bevarande

Sedan 1990 talet bedriver Föreningen Allmogekon bevarandearbete för bland annat Ringamålakon. Föreningen är officiell registrator och sköter därmed registrering och stambokförning av rasen. År 2013 fanns det i 19 besättningar 170 djur i den levande genbanken och 22 spermasamlade tjurar i den frusna genbanken.

Marknad

Rasen används ofta som diko för att beta på naturbetesmarker, men lämpar sig även som hushållsko.

Källor

  • Föreningen Allmogekonlänk till annan webbplats
  • Föreningen Allmogekons plan för avel med nötkreatur av raserna väneko, ringamålako och bohuskulla (allmogekor)
  • Föreningen Allmogekons informationsbroschyr

Uppdaterad 5 juli 2018