Smaka Sverige

Skånegås

Skånegås. Foto: Urban Wigert

Kategori

Fjäderfä

Geografisk utbredning

Skåne







Beskrivning

Skånegåsen har en bred, djup och avrundad kropp med en kort och kraftig hals. Man kan identifiera honan med en liten påse vid bukens ena sida som mer eller mindre saknas hos hanen. Fjäderfärgen är brokig, vit med brungrå partier på huvud, rygg, hals och lår. Benen är orange liksom näbben, som har en köttfärgad spets.

Normalvikten för honor är mellan 6,5- 8 kg, och för hanar 7-11 kg. Honan värper 20-25 ägg per år. Äggen väger 180-200 gram.

Historia

Skånegåsen karaktäriseras av sin storlek och snabbvuxenhet. Rasen bildades i slutet av 1800-talet och uppmärksammandes bland annat vid en slaktfjäderfäutställning i Malmö år 1902.

Kurt Genrups rapport från år 1975 kan förklara att Skånegås inte är släkting med pommersk gås.

Bevarande

Skånegåsen bevaras i levande genbanker där avelsmålet är att bevara rasens breda funktion utan att förädla eller förändra den i någon speciell riktning.

Lantrasgässen är över lag goda ruvare och föräldrar. I genomsnitt ruvar 30-50 procent av skånegässen om de ges en stimulerande miljö.

Skånegåsen bevaras av Svenska Lanthönsklubben.

År 2012 fanns det 69 hanar och 129 honor fördelade på 58 besättningar i genbank.

Marknad

Skånegåsen föds upp för köttets skull. En stor del av avkomman behövs dock för vidare avel i syfte att öka djurantalet i rasen.

Källor

  • Svenska Lanthönsklubbens plan för avel med äldre, svenska fjäderfäraser. http://www.kackel.se/länk till annan webbplats.
  • Genrup, Kurt. Gåsskötsel: en etnologisk studie med särskild hänsyn till skånska förhållanden. 1975.
  • Ronny Olsson, Genbanker och rasramar för våra svenska lantraser av fjäderfän. Svenska Lanthönsklubben, 2013
  • Olsson, Ronny. Våra lantraser – gässen. Hanegället, nummer 1, 2014, sid 3-7.
  • Svenska Lanthönsklubben, http://www.kackel.se/länk till annan webbplats
  • Hallander, Håkan. Våra lantraser. Bokförlaget Blå ankan, 1989.

Uppdaterad 5 juli 2018