Smaka Sverige

Svensk lantrasget

Svensk lantrasget. Foto: Ingela Toth/Jordbruksverket

Kategori

Get

Geografisk utbredning

Förekommer i hela landet. Främst Jämtland







Beskrivning

Den nordiska lantrasgeten har sitt ursprung i Asien, och finns i sin renast bevarade form på Island. Den svenska är densamma som den norska rasen, då avelsdjur kontinuerligt flyttats över gränsen.

Färg och utseende varierar kraftigt hos de svenska lantrasgetterna, från helt vita till helt svarta. Alla färger, horn och hårtyper är representerade. De flesta getter har horn men även kulliga getter kan förekomma. Hålls geten isolerad på avlägsna platser med inavel till följd, tenderar individerna mycket snabbt, bara på ett årtionde att likna varandra allt mer. Lokala raser har därför lätt uppstått i områden som av olika anledningar varit isolerade.

Under första halvan av 1900-talet förekom importer av avelsdjur från Schweiz, framför allt av rasen Saanen. Lantrasgetens främsta användning är mjölkproduktion. En naturlig följd av detta är att geten idag med modern utfodring utvecklats till en betydligt större variant än tidigare med vikter på 75 kg i snitt. Djur på 90-100 kg förekommer.

Svenska lantrasgeten är bland de mest högavkastande i världen. Den kan ge 1 000-1 400 liter per år vid god skötsel och utfodring. Enstaka djur över 2 000 liter.Rikssnittet ligger på runt cirka 500-700kg.

Historia

År 1920 fanns det över 50 000 lantrasgetter i Sverige. Ett antal som sedan år 2002 minskat till cirka 3 000. Under 1970-talet och framåt ökade intresset för de gamla kulturella jordbruks- och mattraditionerna bland vissa grupper. Till följd av detta fick geten en ny chans.

Den norska populationen som alltid varit betydligt större i antal, har utnyttjats under 1970 till 1990-talet, av de ”moderna getbönderna” för att undvika inavel. Alla djur har i stort sett gemensamma gener från åtta blodslinger importerade av Svenska getavelsförbundet och Z-läns semin och bockavelsförening..

45 djurägare med totalt 2 600 lantrasgetter sökte år 2013 miljöersättning för bevarande av hotade husdjursraser.

Bevarande

Lantrasgeten bevaras av enskilda djurägare. En plan för bevarandearbetet har sammanställts av Jämtlands läns semin och bockavelsförening som är en nationell organisation som bildades år 1979. Svenska fåravelsförbundet håller härstamningsregistret för rasen.

Marknad

Den svenska lantrasgeten används i dag huvudsakligen för produktion av mjölk för tillverkning av ost och andra produkter. Produktionen är ofta småskalig, men större besättningar med hög produktion förekommer. Det är oftast djurägaren själv som sköter förädlingen, som alltid är hantverksmässig. Till detta kommer även marknadsföring. Produkterna säljs ofta på gården och på marknader. Lite större företag även till butiker och restauranger runt landet. Get och killingkött har av tradition inte haft någon nämnvärd betydelse i Sverige, trotts att köttet är fintrådigt och välsmakande. Enskilda getägare har under 2000-talet fött upp djur för slakt, inte minst invandringen från sydliga länder där getkött är mycket uppskattat, har ökat intresset.

Get och killingskinn har blivit ytterligare ett sätt att höja ekonomin i getnäringen. Hantverkare runt om i landet som intresserar sig för design av kläder, möbler och konst, söker olika delar av geten som är intressanta för sin verksamhet.

Källor

  • Jordbruksverket, Jordbruket i siffror åren 1866-2007.
  • Jämtlands läns semin och bockavelsförening plan för avel med svensk lantrasget
  • Hallander, Håkan. Svenska Lantraser, 1989.
  • Tor Norrman, personligt meddelande.
  • Sjödin, Erik. Getter
  • www.bockavel.se

Uppdaterad 13 januari 2015