Smaka Sverige

Foto: Pixabay

Publicerades 5 april 2019

Humle - en aktuell nygammal gröda 

Efterfrågan på humle ökar. Det stora intresset för öl och utvecklingen av de många småbryggerierna skapar förutsättningar för en marknad att odla svensk humle.

Vad är humle?

Humle är en tvåkönad växt. Det är endast honplantan som används medan hanplantan är oönskad. Det är en klängväxt som behöver klättra för att utvecklas bra. Humlekotten består av mjuka blomblad och på insidan finns lupulinkörtlar som innehåller en klibbig oljig substans. Mogna humlekottar är limegröna och lupulinkörtlarna är citrongula. När rankorna kapas av och kottarna är skördade ska de torkas snabbt för bäst resultat.

Humlens historia

De första beläggen för att humle användes i Sverige var under vikingatiden. Humlen fanns i tidiga handelscentrum och i högre välståndsmiljöer. Redan på 800-talet blev det känt att den välsmakande humlen har en konserverande egenskap vid ölbryggning. Det var kottarna som hade den konserverande egenskapen. Humle ingår fortfarande i öl idag, men endast för smakens skull. Under 1600-1700- talet var svensk humleodling som störst. Själva arbetsmomenten i odlingen av humle ser i stort sett likadan ut nu som då även om det idag finns hjälp att få av maskiner. Moderna humlekottar, mer effektiva skördemetoder och skydd mot skadegörare har lett till högre avkastning. Därför har humleodlingarna i världen blivit färre de senaste dryga hundra åren. Behovet av att konservera ölen har dessutom minskat på grund av att hygienen blivit bättre, alkoholhalten högre samt möjligheten att använda sig av pastörisering vanligare för att ta död på svampar och bakterier. I Sverige förvann humleodlingarna i slutet av 1800-talet. Det fanns dock några kommersiella odlingar kvar fram till andra världskriget, då istället importen av humle kom att öka.

Humleodlingens framtid

Humle finns i dag i en mängd olika sorter med olika smak och arommässiga egenskaper. De stora marknaderna för humle är Tyskland, USA, Etiopien, Kina samt Tjeckien. Den stigande öltrenden, efterfrågan på lokalodlad humle samt miljötrender gör att det kan finnas utrymme för att odla humle för kommersiellt bruk i Sverige. Det finns en mängd gamla svenska humlesorter som skulle kunna vara intressanta för svenska bryggare. På Julita gård odlas ett femtiotal svenska humlesorter som är en del av Programmet för odlad mångfaldlänk till annan webbplats. Där finns även en bank med olika sorters humle och en del humlesorter finns till försäljning.

Kirsten Jensen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län säger att efterfrågan på svensk humle är stor på den svenska marknaden. Hon anordnade därför en studieresa under 2018 till Bayern för intresserade humleodlare. Syftet var att lära sig mer om humleodling och öka chanserna till lönsam ekologisk humleodling med gamla svenska humlesorter. På resan deltog 48 deltagare som redan har en humleodling och som vill utveckla den till en kommersiell verksamhet eller som vill starta en sådan verksamhet.

Med sig hem från resan har humleodlarna tagit med sig erfarenhet och ny kunskap som de använder i sitt arbete.

- Det handlar om att förbättra kvaliteten vid torkningen så att kottarna får rätt vattenhalt i torkningsprocessen. En del odlare använde även höstregnet till att så in övervintrande blomstrimmor i odlingen, säger Kirsten Jensen.

Humleodlarföreningen är en förening som verkar och underlättar för svensk humleproduktion. Efter resan till Bayern etablerade den kontakt med flera företag i Tyskland som nu kan hjälpa föreningen att hitta rätt i investeringen av en flyttbar anläggning för pelletering av humle.

- Humleodlarna skördar först humlen, torkar och vakuumpackar kottarna, var och en på sin gård. Sen smals de ner till mjöl som sedan pressas ihop till pellets. Bryggerierna använder humle-pellets vid bryggning på grund av att det är svårt att dosera mängden humle, och få bort den från ölet annars. En anläggning som kan förflyttas mellan olika delar av landet är viktig för odlarna som vill satsa på kommersiell humleodling, säger Kirsten.

Humleodlarna väntar just nu på att humleskotten ska sätta igång att växa så att de kan börja försäljningen av ”humlesparris”. Det är de späda skotten som kommer i överskott på våren. Restaurangerna använder humleskotten som är en delikatess, genom att till exempel steka dom med salt och peppar. I Sverige är skotten en bortglömd grönsak men utomlands äts den med förtjusning. Redan nu kan utvecklingen av humleodlarnas verksamheter börja med skörd av överblivna skott och försäljning till restauranger.

Inspirationsresan till Bayern finansierades av Landsbygdsprogrammet.

Mer information:

Föreningen humleodlarnalänk till annan webbplats

Länsstyrelsens rapportlänk till annan webbplats

Källor:

www.nordiskamuseet.selänk till annan webbplats

www.företagande.selänk till annan webbplats

www.beernews.selänk till annan webbplats


Dela

Taggar