Smaka Sverige

Äpplen. Foto: Jenny Lindberg/Smålandsbilder

Resultat äpple

Resultaten baseras på sensorisk bedömning av 12 äppelsorter.

Smakkarta

Metoden som användes var Repertory Grid Method. På bilden kan man se hur de olika äppelsorterna skiljer sig från varandra och vilka sensoriska egenskaper som karakteriserar respektive sort. Bilden är övergripande och kan läsas som en karta, d.v.s. prover och egenskaper som ligger nära varandra påminner om varandra.

I bildens första dimension, längs den vågräta axeln kan man se att de prover som ligger till vänster i diagrammet är de mjöliga sorterna som Oranie, Mio från Halland och från Stockholm, Discovery och Sparreholm. Längst till höger hittar vi de äpplen som är hårda, krispiga och fasta, det är sorterna Antonovka, Södermanlands kalvill och Bergianäpplet. Även Katja, Tersmeden och Munthes rosenäpple tillhör gruppen hårda, krispiga och fasta äpplen.

I bildens andra dimension, längs den lodräta linjen kan man se de prover som varierar från att vara söta, högst upp i bilden, något till vänster till de mer syrliga äpplena nertill i bilden, något till höger. Söta äpplen är Mio från Halland och Stockholm medan de mest syrliga äpplena är Antonovka och Munthes rosenäpple. De syrliga äpplena karakterisera också av hög smakintensitet med doft av citrus och gräs. Även sorterna Södermanlands kalvill och Bergianaäpplet är syrliga äppelsorter. De söta äppelsorterna Mio från Halland och Stockholm är också saftiga.

Äppelsorter med hög doftintensitet är Discovery, Sparreholm och även Oranie med doftkaraktär av jord.

Här kan du ta del av den sensoriska beskrivningen för respektive äppelsort.PDF

Beskrivande ord

ÄpplePDF

Kommentarer

Fruktstorleken kan spela in vad gäller smaken. Även fruktens placering i trädet bör ha betydelse liksom många andra faktorer (inte minst skörd och lagring). Mio är framtagen genom växtförädling. Mios ena förälder är Oranie - så det är logiskt att Mio och Oranie hamnar bredvid varandra. Mio ligger även nära Katja (om jag läser sammanställningen rätt) och det finns en logik i det också. Katja är nämligen också framtagen genom växtförädling. Katja ooch Mio har en gemensam förälder (dock ej Oranie).

- Inger Hjalmarsson, pomolog och projektledare för POM, programmet för odlad mångfald. 

Skribent

Åsa Öström, professor i måltidskunskap med inriktning sensorik.
Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet

Magnus Westling, universitetsadjunkt, Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.

Uppdaterad 4 februari 2015

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar