Att maten är svenskproducerad är en av de viktigaste faktorerna vid valet av mat och dryck i butik, enligt en färsk attitydundersökning som genomförts av Demoskop på uppdrag av Svenskmärkning AB. Fyra av tio (42%) äter mer svenskt idag jämfört med för fem år sedan. Ägg, mjölk, fågel, potatis, nötkött och fläskkött är de varor som konsumenter i Sverige tycker är viktigast att köpa av svenskt ursprung.
Intresset för mat, dryck och måltidsupplevelser är stort bland de resenärer som vill resa till Sverige. Hela 81 procent av världens internationella resenärer vill ta del av det inhemska köket under sin resa, enligt en sammanställning av resetrender som Visit Sweden gjort för 2024.
Vi har alla våra egna jultraditioner som utvecklas utifrån vår bakgrund, relationer och samhället runtomkring oss. Även julbordets innehåll förändras ständigt med små justeringar varje år. Hur ser det traditionella julbordet egentligen ut idag och hur kommer det se ut i framtiden?
Sedan ett halvår är Ulrika Brydling verksamhetschef för Eldrimner - Sveriges nationella resurscentrum för mathantverk. Hennes fokus är att sprida kunskap om mathantverk och till mathantverkare. Ett uppdrag som är otroligt viktigt, men också väldigt kul, menar Ulrika.
Nu är det snart dags att skala potatisen till julens traditionella ansjovisgratäng som går under namnet Janssons frestelse. Men vem var den där Jansson egentligen och hur fick rätten sitt namn?
På Stockholm Gastronomy Conference, den 23–25 november, möts tongivande forskare från hela Europa för att tillsammans lyfta fram gastronomin som ett betydelsefullt forskningsområde och sätta fokus på viktiga utvecklingsfrågor.
Vi har ett resultat! Onsdagen den 18 oktober presenterades vinnarna i årets öppna SM i Mathantverk. Rekordmånga produkter från företag från hela landet bedömdes. Sammanlagt tävlade 200 mathantverksföretag med över 600 produkter i 40 klasser.
Dryckestillverkningen i Sverige är en av de snabbast växande delarna inom svensk livsmedelsindustri. På Internationale Grüne Woche 2023 i Berlin finns inte mindre än tolv olika svenska dryckestillverkare med och bjuder de tyska konsumenterna på allt från kombucha och gin till mjöd och öl. De flesta dryckerna är ekologiskt certifierade.
Mat utan tillsatser och matupplevelser som ger det där lilla extra. Det är vad allt fler konsumenter vill ha och är beredda att betala för och därför blir mathantverkarna också allt fler. Eldrimner, som arbetar med att utbilda, stötta och inspirera de små företagen, tror att det kan finnas 10 000 mathantverkare i Sverige i framtiden.
Den 20 april bildades Kålrotsakademien för främjandet av matens kulturarv. -Kålrotsakademien är en symbol som visar på vår ambition att prata och forska om vårt matkulturella arv, berättar Hans Naess, tillträdande preses i Kålrotsakademien. Vi är ute efter den autentiska mathistorien och vill återerövra kunskapen om våra traditioner och maträtter. Kålroten är en svensk kulturväxt som har spritts över världen under begreppet ”swedes” och därför har vi valt den råvaran som namn på det vi vill åstadkomma.
Inför 2015 fick Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget arbeta för ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat och livsmedelsframställning. Uppdraget syftar till att lyfta våra traditioner och den kunskap som finns för att stärka konkurrenskraften hos och tydliggöra bilden av svensk mat, dryck och måltid. Myndigheterna ska enligt uppdraget stärka sitt samarbete inom de här frågorna och arbeta med utveckling utifrån ordinarie verksamheter. Inom ramen för landsbygdsprogrammet finns finansieringsmöjligheter anvisade med 60 miljoner kronor för kompetensutveckling, rådgivning, informationsinsatser och pilotprojekt.
